Kvalitet genom specialisering

Knäleden

Knäleden är leden mellan lårben, underben och knäskål, och är kroppens största och mest komplicerade led. Knäleden kallas för spiralled och är en variant av gångjärnsled. Knäleden kan huvudsakligen sträckas och böjas.

Knäts ledytor

Ledytorna i knät, som är klädda med ledbrosk, glider lätt mot varandra. Framåt avgränsas leden av knäskålsbenet som ligger i lårmuskelns sena och skyddar leden. Ledhuvudet och ledpannan passar dåligt ihop. För att stabilisera leden ligger därför två halvmånformade ledskivor av brosk instuckna mellan ledytorna. Dessa skivor kallas menisker.

Meniskernas funktion

Meniskernas funktion är att...

... Anpassa de kraftigt välvda ledytorna på lårbenet till de relativt plana ledytorna på underbenet.

... Meniskerna har en stötdämpande funktion och de bidrar till ledens stabilitet och till smörjning av ledytorna med ledvätska.

Korsbandens funktion

Knäleden förstärks ytterligare av flera ledband, som kallas korsband. Främre och bakre korsbandet ligger mitt i knät som ett ”kryss”. De går inuti leden och är mycket strama.

  • Förhindrar att underbenet skjuts framåt-bakåt i förhållande till lårbenet.
  • Korsbanden har även stor betydelse för stabiliteten av knäleden i sidled vid sträckning.

Menisk- och korsbandsskador


Meniskskada

En skada på någon av knäts två menisker leder ofta till besvär med smärta när man går, springer eller vid vridningar. Om en bit av en trasig menisk lägger sig i vägen kan knät låsa sig och det kan även vara omöjligt att räta ut eller böja knät.

Korsbandsskada

Korsbanden är en annan struktur som ofta skadas i kontaktsport som fotboll, handboll, innebandy men även skidåkning, där knät kan utsättas för ett vridvåld eller en översträckning av knäleden. Knät svullnar ofta upp inom några timmar. Ofta skadas andra delar i knät och om det händer bör man undersökas av en specialist på knäskador.

Patellasentendinos - "hopparknä"

“Hopparknä” är en form av överbelastningsskada i knäskålssenan vid knäskålsspetsen. Detta ska skiljas från en akut bristning i senan, då det är helt olika behandling beroende på om det är ett hopparknä eller en akut bristning. Viktigt är att Du får korrekt diagnos innan behandling påbörjas!

Ett kroniskt smärtsyndrom

I olika studier (Willberg et al, Alfredson et al) har man sett att hopparknä inte är en inflammation i ordets rätta bemärkelse, utan en nervsmärta. Ett kroniskt smärtsyndrom beroende på överbelastning, analogt med s.k. hälsenetendinos.

I den kroniskt smärtande senan kan man se en ökad kärlaktivitet, vilken är associerad med smärtsamma nervreceptorer/substanser.

Idrottare skadas ofta av hopparknä

Hopparknä är en vanlig diagnos i ett flertal idrotter som involverar hopp, löpning eller tvära stopp och vändningar, vanlig i t.ex. fotboll och volleyboll.

Vad är hopparknä egentligen?

Hopparknä är en form av kroniskt smärtande sena. Det är inte farligt att ”vara igång” om man fått den diagnosen trots att det kan smärta. Om det är en bristning ska Du dock vila!

Artros - Vad är artros?

Artros är en kronisk sjukdom som beror på en obalans av uppbyggnad och nedbrytning av broskceller i leden, där den nedbrytande processen går snabbare än den uppbyggande. Det är inte bara brosket som drabbas utan även ledband, ledhinna, ledkapsel, skelett och muskulatur.

Brosket i den friska knäleden

Brosket i den friska leden är 4-6 mm tjockt och fungerar som både stötdämpare och glidyta för leden.

  • Brosket fungerar som en ”svamp”, vid belastning utsöndras vatten över ledytan som vid avlastning sugs upp igen.
  • Broskets glatta yta fördelar belastningen över leden och minskar friktionen med hjälp av ledvätskan när man rör sig.

Vad händer i leden vid artros?

När leden drabbas av artros...

... Försvinner brosket gradvis och kan till slut försvinna helt.

... Skrumnar kapseln.

... Kan förtätning av ben och bennabbar/osteofyter bildas i kanterna av leden.

... Slutligen kan det bildas cystor i benet. Det här tillståndet leder bland annat till smärta, stelhet, rörelseinskränkning samt att lår- och sätesmuskulaturen kan försvagas. Tillståndet medför en sviktande funktion i leden och kallas därför ofta för ledsvikt.

Varför får man artros?

Den grundläggande orsaken till artros är inte helt känd.

Riskfaktorer som ses är:

  • Övervikt.
  • Ärftlighet.
  • Tidigare ledskada.
  • Ledbelastande arbete.
  • Elitidrott.
  • Ålder.
  • Inaktivitet.
  • Muskelsvaghet.

Läs gärna mer om artros på:

www.reumatikerforbundet.orglänk till annan webbplats
www.apoteket.selänk till annan webbplats
www.boaregistret.selänk till annan webbplats
www.rf.selänk till annan webbplats
www.farledare.selänk till annan webbplats
www.fyss.selänk till annan webbplats

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.