Kvalitet genom specialisering

AXELLEDEN

Axelleden är kroppens rörligaste led. Detta är möjligt genom dess konstruktion – anatomi. Leden har en liten ledskål och förhållandevis stort ledhuvud. Detta gör leden relativt instabil i jämförelse med kroppens övriga leder och därav är detta den led som lättast ”hoppar ur led” – luxerar. Övriga vävnader i axeln är därför väldigt viktiga för axelledens stabilitet.

I axelleden möts överarmsbenet och skulderbladet. Axelleden är en kulled och kan röras i tre plan. Man kan därför pendla med armen framåt och bakåt, föra den in eller ut från kroppen ända upp över huvudet samt rotera den.

Axelleden stabiliseras av fyra korta muskler (rotatorcuffen), ledband och ledkapsel. Rotatorcuffens muskler och dess senor styr rörelse av överarmen och då armen lyfts upp glider dessa senor under ett ”tak” i axelleden. Taket består av akromion (ett benutskott) samt det stumma ligamentet coracoakromialis. För att denna glidning skall bli så smidig och friktionsfri som möjligt ligger en slemsäck (bursa) mellan senorna och ”taket”. Runt hela axelns ledskål förstärks stabiliteten av en så kallad ledläpp(labrum) som förhindrar ledhuvudet att glida ur led framåt.

Skuldrans rörelser sker inte bara i axelleden, utan även i nyckelbenets leder och tack vare att skulderbladet kan röras. Om inte skulderbladet rörs kan man inte lyfta armen ovanför huvudet.

Axelledens ledkapsel och ledband är ganska slappa. Dessutom är ledpannan inte så djup. Därför kan ledhuvudet relativt lätt glida ur ledpannan. Man säger att leden luxerar eller hoppar ur led.

Axelluxation

En axel som har luxerat i samband med trauma, t.ex. en idrottsskada, kan leda till skador på axelledens ledband och labrum, en så kallad Bankartskada. Detta orsakar smärta och gör axelleden instabil.

Inklämningssymtom / impingement

Slemsäcken är i sitt naturliga, friska tillstånd en platt, glatt säck men då den överbelastas vätskefylls den och därmed blir det redan trånga utrymmet i axelleden mindre. Samma förträngningseffekt och inklämningsfenomen uppstår om någon av rotatorcuffens senor (supraspinatus, infraspinatus, subskapularis) eller långa bicepssenan blir överbelastad. Senan kan svullna och blir belastningskänslig.

En skada, inflammation eller överbelastning av någon eller flera av dessa vävnader kan alltså leda till inklämningsbesvär, det vill säga att den skadade vävnaden kläms då armen lyfts upp. Nerver i berörd/skadad vävnad signalerar och det gör ont i axeln eller överarmen. Detta kallas impingement.

Skadan vid impingement kommer från någon form av överbelastning av berörda vävnader. Med överbelastning menas att en vävnad utsätts för mer belastning än vad den tål. Sina vävnaders belastningstålighet kan man förbättra genom att utsätta vävnaden för successivt ökad belastning – långsam tillvänjning – träning. Dock kan för mycket upprepning av en viss rörelse ge nötningsskador och överbelastning i axeln. Impingement kan också uppstå spontant utan klar orsak då exempelvis en inflammerad slemsäck är orsaken till inklämningssmärtan.

Överbelastningen vid impingement kan vara plötslig. Detta kan ske vid exempelvis fall mot axeln eller då man tar emot sig med armen. Det kan också komma vid kaströrelser och hastiga sträckningar eller dragkrafter i axeln.

Skador på rotatorcuffen

Rotatorcuffen är de små rotationsmuskler som har en viktig funktion för att stabilisera axelleden. En vanlig orsak till en avsliten sena i axelleden, rotatorcuffruptur, är att axelleden drabbas av ett plötsligt ryck eller en olycka. Man kan också drabbas av nötningsskador på rotatorcuffen vid långvarig inklämning av något av muskelfästena i rotatorcuffen.

Rotatorcuffens hållfastighet minskar med åldern. Äldre personer har en svagare rotatorcuff jämfört med yngre personer. Hos yngre patienter krävs ett större våld för att rotatorcuffen ska skadas.

Rotatorcuffrupturer ger tre olika typer av smärtor: inklämningssmärtor (impingement), instabilitetssmärtor och bicepsmuskelsmärtor Vanligen drabbas patienterna av en blandning av dessa smärttillstånd där antingen inklämningssmärtan eller instabilitetssmärtan dominerar.

Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga kundupplevelse. Om du fortsätter innebär det att du accepterar att cookies används.