Ortho Center
Stockholm

Symptom

Artros kan man beskriva som en ledsvikt där vanlig belastning och aktivitet leder till symptom i form av smärta och värk.

Höft- och knäledssjukdomar

Artros är en av våra vanligaste folksjukdomar och alla leder i kroppen kan drabbas. Av de stora lederna så är det vanligast att höft eller knä drabbas. Mindre leder som ofta drabbas av artros är stortå, tummar och fingrarnas ytterleder.

På svenska finns inget bra namn på tillståndet. Man brukar säga "förslitning". Man kan då förledas att tro att mekaniskt slitage är orsaken till sjukdomen. Det är fel, normal aktivitet är tvärtom bra både för att lindra redan uppkommen artros och för att minska risken för artrosutveckling. Att vara stilla och passiv när man har artrossjukdomen, kan istället påskynda graden av artros och besvär.

Vad är artros?

I varje led så täcks skelettet av ett tunt glatt vävnadslager - ledbrosk. Ledbrosket är en vätskemättad vävnad som bildar själva ledytan och vid rörelse i leden glider dessa två glatta ytor mot varandra med mycket liten friktion. För att ytterligare "smörja" systemet så är ledkapseln, som avgränsar leden, fylld med ledvätska. Vid artros drabbas alla beståndsdelar i leden. Sjukdomen börjar i ledbrosket. Vid artros förlorar brosket sin förmåga att hålla vätska och strukturen i vävnaden bryts ned. Rörelsen blir inte lika friktionsfri och elasticiteten och stöttåligheten i vävnaden minskar. Ytan blir mer skör. Även ledvätskans innehåll förändras liksom ledslemhinnan. På röntgen ser man det indirekt ledbroskskadan genom att avståndet mellan skelettdelarna, ledspalten, minskar (v.g. se bild).

Vad orsakar artros?

Orsaken till höftartros är inte helt känd. Många olika faktorer bidrar sannolikt till att artros utvecklas. En viss ärftlighet finns. Yrken med upprepad långvarig och tung belastning kan vara en riskfaktor liksom övervikt och elitidrott.

Utmärkande är en långsam sjukdomsutveckling som ofta kommer med stigande ålder och drabbar något fler kvinnor än män.

Indelning av artros

Primär artros

  • Dominerande diagnosen hos de som kan behöva operation.
  • Oklar bakomliggande orsak.
  • Vanligen drabbas ena höften men hos 30 - 40 % finns sjukdomen i bägge höfterna.

Sekundär artros

  • Resttillstånd efter andra sjukdomar
  • Trauma t.ex. efter fraktur
  • Inflammatorisk ledsjukdom t.ex. Reumatoid Artrit
  • Infektion i höftleden
  • Sjukdomar under uppväxten Perthes sjukdom, epifysiolys
  • Cirkulationsstörning av blodtillförseln till ledkulan, osteonekros

Symptom

Typiska symptom är rörelse- och aktivitetsrelaterad smärta samt värk. Smärtan varierar ofta i intensitet. Det är vanligt att man känner smärta när man reser sig från sittande samt att smärtan vid promenader ökar ju längre man går. Med tiden kommer ofta värk efter belastning och aktivitet samt ibland även ren vilovärk. Vilovärk är ofta ett symptom som är ytterst svårt att fördra. Successivt tillkommer en stelhet i höftleden, hälta och förlorad muskelstyrka. Stelheten i höftleden leder ofta till ett avvikande gångmönster där det är svårt att ta ut steglängden och kan ibland ge ökad påfrestning på närliggande leder samt rygg. Benet kan också bli lite kortare då ledkula och ledpanna förlorar sin yta av ledbrosk.

Vilovärk och rörelsesmärta skiljer sig åt. Rörelse- och belastningssmärta går ofta att lindra med tillfredställande resultat men den molande, dova och djupa vilovärken är oftast mer terapiresistent. Smärtan brukar vara lokaliserad över höftleden strålande in mot ljumsken. En annan variant som ofta kommer senare är smärtutstrålning ner längs låret till knäleden.

Hur ställer man diagnosen

Normalt ställs diagnosen av din husläkare. Det är oftast rätt enkelt utifrån sjukhistoria och ledundersökning samt vanlig röntgen. Röntgen visar en sänkt ledspalt och förändringar i anslutning till leden som utvecklas under artrossjukdomen. Graden av förändringar på röntgen speglar inte graden av besvär för patienten. Man kan ha uttalade besvär men små röntgenförändringar och tvärtom.